Japan 2010, regi: Takashi Yamazaki
Handlingen.
Året är 2199 rymdvarelserna gamilas har nästan besegrat allt motstånd. Mänsklighetens sista hopp ligger nu hos den unge piloten Susumu Kodai, som hittar en utomjordisk sond med en karta till fiendens hemvärld. Tillsammans med den ärrade kapten Okita återuppbygger de det skrotfärdiga rymdslagskeppet Yamato och utrustar henne med alienteknologi. Ska gamla Yakato kunna stå emot gamilastyrkorna?
Rymdskeppet!
Yamato gjorde sin TV-debut i en animeserie redan 1974 och borde med andra ord räknas bland de riktiga rymdskeppsklassikerna. För mig måste jag erkänna att Yamato var helt okänd fram tills nyligen. Hon har formen av ett klassiskt havsgående fartyg, men med upphottade linjer och betydligt kraftigare bestyckning. Eftersom det dröjde hela 36 år innan Yamato 2010 fick göra debut i en icke animerad spelfilm så kan man i 2010 års version också se tydliga influenser från Galactica i Battlestar Galactica, som alltså egentligen är ett nyare skepp.
Pretentionerna?
Ett försök att reboota en älskad animehistoria genom att skapa en episk och Hollywoodinspirerad äventyrsfilm i samma andra som Ronald D Moores reboot av Battlestar Galactica. Fast utan BSG:s existentiella grubblerier.
Specialeffekter och look;
Konventionellt men habilt, och kanske har jag fördomar men visst ser det ganska bra ut ”för att vara japanskt”? Som om jag hade sett några andra japanska rymdfilmer. Looken har även den starka drag av Battlestar Galactica.
Luckor i manus,
Orka hålla reda på det – det här är en film som konsekvent sätter stil framför substans, tror jag.
Domen:
Jag måste erkänna att jag har svårt att bedöma om det här är en bra film eller inte. Är inte så insatt i japansk filmkonst, och kan inte avgöra om det som jag tolkar som grymt överspel egentligen bara är ett annat sätt att agera på, som jag inte är van vid. Någon som kan mer om anime och japansk sci-fi får gärna komma med ett omdöme som är mer kvalificerat än mitt. Vad jag kan se är att filmen har ett hyfsat tempo, en helt okej produktionsdesign och en massa snygga (förmodligen populära) skådisar som anlägger sitt bästa darr på rösten medan Yamato skjuter missiler så det står härliga till. Det kan vara helt briljant, eller ganska platt, beroende på om man är på humör eller inte. Handlingen är högst konventionell, och lämnar inga bestående spår hos mig. Det hör i vart fall till din rymdfilmsallmänbildning att ha kollat på Space Battleship Yamato minst en gång.
Se också+
En kommentar