Roger Wilson ska se allt från Star Trek och blogga om det

Roger Wilson, foto: Sveriges Radio

Plötsligt blev det svenska rymdfilmsuniversum lite större och förmodligen läsvärdare. En av Sveriges bästa filmjournalister, Roger Wilson, har nämligen bestämt sig för att titta på vartenda avsnitt och film från Star Trek lagom till 50-årsjublileet, och han ska blogga om det på startrekathon.wordpress.com. Inspirationen kommer bland annat från Rymdfilm.

En sjusärdeles bra idé, tycker förstås jag, men det är onekligen ett ambitiöst projekt. Över 700 enskilda avsnitt och stories handlar det om. Det är inte utan att Roger verkar inse det själv. I sitt premiärinlägg skriver han att hans bristande självdisciplin är det största hindret, och att han dragit sig för att ge sig in i Star Trek-träsket. Men Leonard Nimoys död fick honom att få ändan ur vagnen. Roger skriver:

Målet är alltså att jag den 8 september 2016 ska ha sett vartenda avsnitt av alla upptänkliga Star Trek-serier, spinoffer, animerade serier och långfilmer. Just den dagen är det nämligen femtio år sedan det allra första avsnittet av Star Trek sändes (Givetvis finns det andra datum man kan räkna jubileum utifrån. Som till exempel första inspelningsdagen av den första piloten, som tv-bolaget först refuserade och som sändes först långt senare, men eftersom den femtioårsdagen redan har passerats så verkar det lite onödigt att ha det som deadline). Och när Leonard Nimoy nu gick bort så kändes det lite som att det var hög tid att kicka igång det här projektet. Se det som en hyllning till mannen med en av filmvärldens mest märkliga karriärer.

Roger är för många mest känd som rösten i Sveriges Radios filmprogram Kino, som han var programledare för i många år innan han blev utsedd till Sveriges Radios kulturkorrespondent. Han är också en flitigt anlitad skribent, bland annat i QX. Men ”nördfilm” har aldrig varit Rogers specialområde tidigare. Men han har svängt om på senare tid, inte minst efter att ha inspirerats av Rymdfilm.

För min egen del hoppas att det här projektet ska kunna återskapa åtminstone lite av den lyckokänsla som jag kände när jag första gången såg ett Star Trek-avsnitt på tv. Hitta tillbaka till den där omåttliga fascinationen för rymdfantasier och science fiction som jag tappat bort någonstans på vägen. Men som har börjat komma tillbaka. Eventuellt började det med Battlestar Galactica, men frågan är om det inte var Gravity som på allvar fick mig att gå igång på rymden igen. Det var något med de diskreta 3D-effekterna och svindelkänslan jag fick av att se Sandra Bullock ligga och flyta i rymden. Helt plötsligt kom jag ihåg hur det kändes när jag plöjde sf-romaner på mellanstadiet.. Henrik Tornbergs blogg Rymdfilm har också varit en inspirationskälla. Och en och annansteampunkroman som jag snubblat över.

 

Välkommen i rymdfilmsklubben, Roger.