Himmelskibet (1918) – då danskarna uppfann space opera

Danmark 1918, regi: Holger-Madsen, manus: Sophus Michaelis, Ole Olsen

 

Himmelskibet (1918)

Himmelskibet (1918)

Handlingen.

Det är helt otroligt att den här stumma långfilmen är nära hundra år gammal, och producerades av våra danska grannar i Nordisk Films Kompagni. Himmelskibet sägs vara den första riktiga space operan på vita duken, och skildrar hur den djärve kapten Avanti Planetaros med hjälp av sin fader professorn (och trots hån och misstro från professor Dubius) konstruerar rymdskeppet Excelsior och leder en expedition till Mars. Ja, de heter verkligen Planetaros och Dubius, men det är inte fullt så studentspexigt som man kanske först fruktar. Den röda planeten visar sig nämligen bebodd av en högstående civilisation, kännetecknad av att alla bär fladdrande kaftaner och lustiga rymdhattar, inte äter kött och är allmänt upplysta och fredliga. Efter några inledande missförstånd där jordlingarna råkar kasta handgranater på marsianerna uppstår samförstånd. Kaptenen blir så småningom både frälst och kär, och återvänder med fredbudskapet till Danmark igen.

himmel11

Pretentionerna?

Himmelskibet har ett starkt fredsbudskap och skildrar Mars som ett fredens Utopia som vi faktiskt kan sträva efter att bli lika. Det ska förstås i ljuset av Första världkrigets fasor. Filmen skrevs och spelades in under det stora krigets sista år, i en tid då den västerländska civlisationen tycktes stå på randen av sin undergång och allt som var skönt och rätt här i världen hade gått förlorat. Då förstår man att Mars lockade som utväg, inte minst som den planeten vid den här tiden populärt ansågs vara bebott efter att ”kanaler” tycktes ha upptäckts genom tidens dåliga teleskop.

Himmelskibet06

Rymdskepp och världsbygge!

Excelsior ser ut som en trind liten zeppelinare, med korta dubbeldäckarvingar och namnet på skeppet målat över hela sidorna. Insidan är skönt steampunkig och maritim, med ventiler som går att kika ut genom och en enkel, vanlig dörr som öppnas utan någon som helst luftsluss. Att rymden är lufttom nämns inte i filmen, och det är oklart om filmskaparna kände till den saken. Hur skeppet drivs fram eller vad vingarna ska vara till för är oklart. Mer realistiskt är skildringen av hur de stora avstånden i rymden påverkar besättningen negativt: de reser genom beckmörker i mer än sex månader mot sitt mål, och börjar gå varandra och sig själva på nerverna. Men precis innan vettet överger dem, anländer de till Mars. Där väntar folket i de fladdrande kaftanerna på dem. Deras stad är koncentrerad kring en trappstegspyramid, och deras stat bygger på Platons ideal med filosofer som ledare. Runt pyramiden skrider de omkring och dansar något som jag inbillar mig liknar antroposofisk eurytmi. Väldigt heliga är de i alla fall. Vilket inte hindrar kapten Planetos att ta deras ledares dotter på tuttarna så fort de blir ensamma under Längtans träd.

På det stora hela påminner Himmelskibets marsbefolkning mycket om vulcans i den långt senare Star Trek. Både till kynne och klädedräkt. Deras historia är dessutom liknande: en gång i tiden stred även detta nobla folk inbördes och dödade varandra för ingenting. Men sedan blev de upplysta, och gick in i ett högre medvetandeplan.

Himmelskibet (1918)

Himmelskibet (1918)

Produktionsdesign;

Tack vare en restaurering av danska filminstitutet år 2006 kan vi se Himmelskibet i all dess prakt. Det är en imponerande film, som med förhållandevis små medel och skickligt foto ger oss illusionen av ett flygande rymdskepp och en myllrande och exotisk rymdcivilisation. I jämförelse med den mer kända franska stumfilmen Resan till månen från 1902 är Himmelskibet en modern och mogen science fictionfilm, som gör sitt bästa för att följa sitt eget fiktiva universums logik och ge sken av att huvudpersonerna verkligen reser i rymden.

Domen:

Jag har inte så stort tålamod med stumfilmer: textskyltar och melodramatiska gester tenderar att skapa ett avstånd till berättelsen för mig. Detta gäller även Himmelskibet. Men denna tidiga danska rymdfilm har ändå stått emot tidens tand förvånansvärt väl, och eftersom den är så lättillgänglig efter restaureringen (den finns på Youtube i sin helhet) tycker jag att du ska ge den en chans och se din favoritgenre (?) med nya ögon: här får vi för allra första gången i filmhistorien se berättelsen om första kontakten med mer högstående aliens. Och det är anmärkningsvärt mycket som fanns på plats redan 1918.

Himmelskibet (1918)

Himmelskibet (1918)

Fler filmer som den här+

Jag har tidigare skrivit om världens första rymdfilm: Resan till månen

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s